Silent Hill

När jag inte kan sova har det blivit lite av en tradition att lyssna på Silent Hill soundtracket från andra spelet i serien. Väldigt mysigt att ligga i sitt gosiga täcke med mys-hemsk musik i lurarna. Iiih.

FINA NI ÄR

Helvete vad jag gråter nuförtiden. Gråter jag inte för att jag faktiskt är ledsen efter allt som hänt, så gråter jag för att folk är så jävla... SNÄLLA! Så mycket omtanke och kärlek det finns. Så många som stannar kvar, som jag kan räkna med. Som finns där gång på gång.

Sucker Punch

Nu ska jag äntligen se Sucker Punch!

Kan du inte komma tillbaka

För jag behöver dig.

min första LP!

När jag var fem år fick jag denna LP:n av min pappa. TACK PAPPA. Som jag stirrade på alla de där ringarna och ville ha likadana. Och bilden på baksidan, så ville man ju se ut! Och texterna, som man ju förstår nuförtiden, vilka starka känslor, vilken dramatik! Jag älskar det.

He takes a drink, she goes inside
He starts to scream, the vases fly
He wishes that she wouldn't cry
He's not in love with her anymore

He makes demands, she draws the line
He starts the fight, she starts the lie
But what is truth when something dies
He's not in love with her anymore

You're not in love with someone else
You don't even love yourself

Karaktär

Jag vill börja träna igen! Eller vadå igen. Vem försöker jag lura. Mig själv antagligen. Men imorgon ska jag träna. Nu godis! Och tv!

Den lilla familjen

En liten insikt

Det är så roligt när man kommer på att helt självklara saker är roliga, som att spela gitarr, varför har jag inte gjort det tidigare? Antagligen för att min pappa och bror gör det och jag ville vara tvärtemot men nu är det dags att sluta med att vara sån. Fast jag kommer aldrig läsa nåt av Strindberg.